De två första föreläsningarna !

Ja, nu har man varit på det två föreläsningarna, som var de första föreläsningarna på denna kurs. De föreläsningarna handlade om retorik och ett vidgat språk. Det jag tyckte om föreläsningarna var att det var lite för sega och man förstod inte allt som föreläsaren ville få ut. Massor av svåra ord och begrepp. Det jag tycker också är när jag har läst det i böckerna så förstod jag mer och lärde mig mer än att sitta på de här föreläsningarna.

Reflektion 3 inlägg 2

På sidan 232 så står mycket om hur lärare har fått mindre tid till planering och lektioner har blivit kortare. Även att det blir bara fler och fler i klassrummen.

När jag läste det här tänkte jag direkt på hur lite tid vissa lärare har på sig att planera och att det är nästan omöjligt att åstadkomma det man är satt att åstadkomma. Och att lärarna verkligen måste tänka på vad de köper in, så de inte köper in något som de inte behöver just då, för att de inte ska få slut på sin budget som lärarna har till att köpa in t.ex. böcker. Att lärarna alltid måste tänka på hur skolan ska kunna få mer pengar och lära ut till eleverna så bra som möjligt. Men det blir ju så svårt det också numera för att det blir bara fler elever i klassrummen och att man inte kan hjälpa alla som verkligen behöver hjälp. För att man drar in på vissa resurser som t.ex. en extra i klassrummet så får mer elever hjälp än om det bara är en lärare som skulle vara i klassrummet och hålla det lugnt i klassrummet inget av detta är lätt som lärare men det är inte så mycket man kan göra åt det eftersom det är kommunerna som ger ut pengar till skolorna i sitt område. Vissa kommuner har det bra och vissa går minus inte så bra för då får skolorna mindre pengar i de kommuner som går minus. Så det är inte riktigt rättvist enligt mig. Som lärare behöva tänka på allt det här, är inte alltid det bästa för att det ska bli så bra som möjligt på lektionerna m.m.

Reflektion 3 inlägg 1

På sidan 205 så står det att det talas mycket om t.ex. hur många som inte blir godkända i grundskolan, och hur många som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg.

Men det talas aldrig om något varför eleverna går ut utan fullständiga betyg eller om varför elever i grundskolan inte blir godkända.

Varför sätter man bara statistik på hur många som inte blir godkända i grundskolan och varför är det så många som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg?

Något som jag kom på att tänka på var en sak som jag skulle tro vara en sak som många i gymnasiet gör, det är att skolka för att eleverna inte tycker om ämnet eller att eleverna inte tycker om läraren pågrund av att visa lärare är orättvisa och favoriserar vissa eller att man tycker inte om hur läraren undervisar m.m.

Sen tänkte jag lite på grundskolan och då kom jag på att när jag själv gick i grundskolan så fick vi bara veta betyget som vi fick på proven t.ex. Aldrig fick man veta vad man hade gjort för fel på de tal eller frågor som man inte kunde eller hade svarat fel på. Man tänker inte på det så mycket som lärare säkert, men det är rätt så många elever som är rädda för att gå fram och fråga läraren varför man fick det betyget, eller varför det var fel på den här frågan eller talet.

För att om eleverna inte får veta vad de har gjort för något fel, då kommer eleverna inte att lära sig de sakerna som de har haft fel på. I den årskursen de går i.

Reflektion 2 Inlägg 2

Sen fastnade jag på att alla elever löser matematiska tal och andra uppgifter olika och att som lärare måste man kunna hjälpa alla, fråga hur eleven har tänkt när de har försökt lösa en uppgift.

Det tyckte jag var intressant för när man själv gick i grundskolan så frågade de aldrig hur man hade tänkt, och att läraren hjälpte alla elever på samma sätt. Ibland förstod man inte alls och ibland så förstod man det läraren sa och visade, men man kunde inte använda det till några andra tal, bara för att man inte förstod riktigt hur läraren menade.Det kan säkert vara jättesvårt för en lärare när läraren ska hjälpa elever som inte förstår. Om läraren dessutom tycker att det är självklart hur man ska göra. Allt beror på hur eleven tänker och uppfattar, och alla gör ju det på olika sätt.

Reflektion 2 Inlägg 1

Det jag fastnade på var att politikerna vill att skolan ske ge ut mer läxor, mer läsning, skrivning och räkning. Det skulle bli mer ansvar för eleverna och fler krav skulle då ställas på skolan enligt politikerna.

Om skolan måste ge mer läxor och ha mer läsning, skrivingar och matematiska uppgifter, så blir det mer för föräldrarna också, att de får hjälpa sina barn mer, och därmed kanske inte hinner hjälpa de med alla de läxor barnen inte förstår.Men det kan vara väldigt bra att ge mer läxor i alla ämnen så att eleverna blir mer förberedda till åk 8-9 för där brukar det dra iväg med lite svårare saker och mer läxor och att man får en annan press på sig när man börjar få betyg. Så enligt mig så tycker jag att man ska börja med betyg lite innan åk 8 för då blir det inte så stor chock när det blir mer allvar med betygen. Sen när man söker till gymnasiet så blir det heller inte någon större chock, om man har haft mycket läxor innan. För man får mer läxor på gymnasiet än i grundskolan, och för många så blir det en chock när de kommer till gymnasiet.